LIFE IS NOT THE AMOUNT OF BREATHS YOU TAKE - IT'S THE MOMENTS THAT TAKES YOUR BREATH AWAY

Heeej alla fina som är inne och kollar min blogg trots mina att uppdateringar suger!

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja skriva detta inlägget men ett sammanfattande ord för de senaste veckorna är LYCKA!

Jag har haft några av de bästa veckorna i mitt liv, utan tvekan. Förra veckan var vi iväg på konferens i San Fransico och det var sååå jäkla häftigt. Jag vill inte skriva om jobbet så mycket men utan att säga för mycket var det otroligt intensiva och roliga dagar och kanske ännu mer intensiva och framförallt roliga nätter. En mängd otroligt fester och mottagningar som inte går att jämföra med något jag någonsin har varit på tidigare. Hela veckan var bara som ett helt nytt universum som öppnade sig och det var sååå häftigt och kul!

Jag kommer bland annat aldrig aldrig att glömma min 22års-dag, som jag skrev på FB fick jag "parkera" jaja Daniel det heter "lägga till"... den stora lyxjakten som vi spenderade aftonen på runt omkring i San Fransisco Bay. Det var en såå rolig kväll och jag bara stortrivs med mina fantastiska kollegor!

Ett annat sant lyckoögonblick som jag var med om för ett tag sedan var när jag Åsa och Lowa var på konsert och såg All Time Low, Hey Monday och Yellowcard. De första två banden är jag sjukt trött på men att få se yellowcard live var helt otroligt för mig. Jag började lyssna på dom när jag var 15, som den mesta musik jag gillar så introducerade Anna mig för dem och jag blev helt kär. Sedan dess har jag lyssnat på dem från och till. Att 7 år senare få höra alla de låtarna som man förknippat med en stor bit av ens uppväxt var så jäkla häftigt. Ni som känenr mig vet ju om att jag är en jäkla känslomänniska som kan producera tårar såsom andra producerar skit (vidrig liknelse?) - men hursom det som jag skulle komma fram till var att jag aldrig har gråtit på en konsert förut, men jag stod liksom och böla, skratta, hoppa runt och bara öste ur energi när Yellowcard spelade - Extas!

När jag kom hem från min San Fransico resa väntade ett paket från finaste Rebecca i huset med massa Rebecca/Mikaela Stuff, vart helt överlycklig! Min fina vän vad jag saknar dig!

På fredag denna veckan kommer min bästaste bästa syster och hälsar på mig. Jag kommer ha en vecka ledigt och bara hänga runt. Eller ja inte bara hänga runt, vi ska åka några dagar till New York och även hoppa fallskärm över Washington DC. Ska bli sååå jäkla kul och jag längtar hur mycket som helst tills hon är här med mig!

Nu är det inte långt kvar på min USA-vistelse och jag försöker, som ni kanske märker, verkligen suga åt mig av allt allt allt positivt som finns att ta här. Rubriken på detta inlägget må vara klyschig men jävligt talande. Jag har levt som bara den det sista och jag älskar det!


Hoppas ni mår bra där hemma -snart ses vi igen!
Massa Luuuuuuuv 











Kommentarer
Postat av: Anna Brobeck

PUSS

2011-05-30 @ 00:36:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0