mikaelaperssons

VARNING - ETT HYFSAT DEPPIGT INLÄGG

Hej alla mina fina!

Nu är det dags för årets första blogginlägg. Igår landade en väldigt trött Mikaela i Washington.

Jag hade en helt fantastisk sista kväll i Göteborg med världens finaste vänner. Vi hade planerat ett överaskningsfirande för allra bästa Sandra och ja i princip alla var där! Jag önskade att kvällen aldrig skulle ta slut men efter mycket dryck, dansande, ramlande (simmade i princip fram i genom is och vattenpölar till Park lane), tappa bortande (kanske inte ett ord men lyckades även tappa bort min plånbok - som jag efter en timmes letande och krypande på dansgolvet hittade igen), skrattande, gråtande så led tyvärr även denna kväll mot sitt slut. Jag drog ut på det rejält dock, vi var hemma halv 6 för att få en och en halv timmas sömn och sedan åka till flygplatsen.

Att säga hejdå till mina älskade vänner återigen tog faktiskt mer på mig än vad jag trodde att det skulle göra. Att återigen krama mamma, pappa och syster hejdå gjorde mig väldigt ont även om jag har lärt mig att hålla en god min. Att pussa och krama världens bästa pojkvän hejdå fick mig att känna som om någon slet sönder hela mig. Även om jag vet att jag kommer få besök av honom om mindre än två månader så känns det förjäkligt att inte få krama honom varje dag. Även om jag vet att jag kan skypa med älskade vännerna och familjen så känns det skit att inte få en uppdatering direkt när något nytt händer, att inte kunna skratta i deras sällskap.

Dock är det som det är och jag är här i ytterligare sex månader. Igår var jag minst sagt deppig när jag kom hem till huset (var lite lyckligare när jag kom in i mitt supermysiga rum, dock försvann lyckan när det var typ  - 1000 grader där inne). Deppigheten kommer att gå över, jag vet för jag har gått igenom detta förut. Jag kommer sakna alla så otroligt mycket och det känns skit att inte få ha er alla här hos mig. Tomheten äter upp mig lite just nu.

Jag ska försöka fokusera på allt kul som komma skall, om en månad kommer bästaste Rebecca hit och vi ska spendera två veckor tillsammans. Las Vegas, New York, LA är förhoppningsvis några av de städer som vi kommer att förgylla med vår närvaro. Sedan i mars kommer som sagt Daniel hit och stannar en hel månad! Blir lycklig i hela kroppen när jag tänker på det.

Ja det är ett jäkla pendlande i känslor på mig just nu, känner stor saknad och har fått en del mindre roliga besked den senaste tiden som gör att man inser lite hur livet kan se ut ibland. Hittills har jag verkligen fått mycket av livets goda delar och jag hoppas och önskar att det kommer fortsätta på det sättet.

Nu ska jag ta mig samman och packa upp alla grejjer från min tjocka resväska.

Puss och kram / Er Mikaela